{"id":6645,"date":"2024-12-12T22:11:50","date_gmt":"2024-12-12T18:11:50","guid":{"rendered":"https:\/\/kardio.az\/?p=6645"},"modified":"2024-12-12T22:11:51","modified_gmt":"2024-12-12T18:11:51","slug":"infarkt-t%c9%99k-ur%c9%99kd%c9%99-olurmu","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kardio.az\/de\/blog\/infarkt-t%c9%99k-ur%c9%99kd%c9%99-olurmu\/","title":{"rendered":"\u0130nfarkt t\u0259k \u00dcr\u0259kd\u0259 olurmu?"},"content":{"rendered":"<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img fetchpriority=\"high\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"576\" src=\"https:\/\/kardio.az\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/human-organs-3d-illustration-1024x576.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-6646\" srcset=\"https:\/\/kardio.az\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/human-organs-3d-illustration-1024x576.jpg 1024w, https:\/\/kardio.az\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/human-organs-3d-illustration-300x169.jpg 300w, https:\/\/kardio.az\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/human-organs-3d-illustration-768x432.jpg 768w, https:\/\/kardio.az\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/human-organs-3d-illustration-18x10.jpg 18w, https:\/\/kardio.az\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/human-organs-3d-illustration.jpg 1200w\" sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>H\u0259r birimiz <strong>\u201c\u0130nfarkt\u201d<\/strong>&nbsp;dedikd\u0259 &nbsp;ilk n\u00f6vb\u0259d\u0259 \u00dcr\u0259yin ciddi x\u0259st\u0259liyi a\u011fl\u0131m\u0131za g\u0259lir. Bu bel\u0259dirmi?<\/p>\n\n\n\n<p><strong>\u201c\u0130nfarkt\u201d<\/strong>&nbsp;&nbsp;lat\u0131n s\u00f6z\u00fc olub m\u0259nas\u0131 &nbsp;&#8211; i\u00e7i dolmu\u015f, tutulmu\u015f dem\u0259kdir. H\u0259r hans\u0131 bir orqan\u0131n toxumalar\u0131n\u0131n qan t\u0259minat\u0131n\u0131n pozulmas\u0131 n\u0259tic\u0259sind\u0259 h\u0259min b\u00f6lg\u0259nin h\u00fcceyr\u0259l\u0259rinin Oksigen v\u0259 laz\u0131ml\u0131 madd\u0259l\u0259rl\u0259 t\u0259chizat\u0131n\u0131n pozulmas\u0131na s\u0259b\u0259b olur. Qan t\u0259minat\u0131n\u0131n pozulmas\u0131n\u0131n da bir ne\u00e7\u0259 s\u0259b\u0259bi olur. Bel\u0259 ki, bu hal ya qan damar\u0131n\u0131n m\u0259nf\u0259zinin daralamas\u0131 (tromb-qan laxtas\u0131, piy embolu, xolesterin yast\u0131qc\u0131\u011f\u0131), ya damar\u0131n xaricind\u0259n s\u0131x\u0131lmas\u0131 ( \u015fi\u015f toxumas\u0131, y\u0131rt\u0131q, uzun m\u00fcdd\u0259tli mexaniki s\u0131x\u0131lma) v\u0259 ya arteriyalar\u0131n m\u00fcxt\u0259lif travma v\u0259 t\u0259sirl\u0259rd\u0259n taml\u0131\u011f\u0131n\u0131n pozulmas\u0131 n\u0259tic\u0259sind\u0259 meydana \u00e7\u0131x\u0131r. &nbsp;Bu zaman H\u00fcceyr\u0259l\u0259rin \u0259vv\u0259l <strong>Hipoksiyas\u0131<\/strong>&nbsp;&nbsp;sonra &nbsp;<strong>\u0130\u015femiyas\u0131<\/strong>&nbsp;&nbsp;sonda is\u0259 <strong>&nbsp;&nbsp;\u0130nfarkt\u0131<\/strong>&nbsp;yaran\u0131r. \u0130nfarkt olmu\u015f toxumalarda &nbsp;h\u00fcceyr\u0259l\u0259r \u00f6l\u00fcr (<strong>nekroz <\/strong>ba\u015f verir) v\u0259 sonradan \u00e7ap\u0131q formala\u015f\u0131r. \u00c7ap\u0131q toxumas\u0131 yarand\u0131qdan sonra is\u0259 h\u0259min orqan\u0131n hiss\u0259vi v\u0259 ya tam olaraq f\u0259aliyy\u0259ti (funksiyas\u0131) pozulur. Bu da z\u0259d\u0259l\u0259nmi\u015f orqan\u0131n yerind\u0259n as\u0131l\u0131 olaraq m\u00fcxt\u0259lif x\u0259st\u0259likl\u0259rin yaranmas\u0131na s\u0259b\u0259b olur.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\"><strong>Bu \u0259n \u00e7ox hans\u0131 orqanlarda olur?<\/strong><\/h2>\n\n\n\n<p><strong>\u00dcr\u0259k \u0130nfarkt\u0131-<\/strong>\u00a0Tibb dilind\u0259 \u00a0<strong>Miokard \u0130nfarkt\u0131<\/strong>\u00a0adlan\u0131r.Bu zaman \u00fcr\u0259k \u0259z\u0259l\u0259sinin -miokard\u0131n qan t\u0259chizat\u0131n\u0131n pozulmas\u0131 sonradan prosesin d\u0259rinl\u0259\u015fm\u0259sin\u0259 v\u0259 \u00dcr\u0259k infarkt\u0131na z\u0259min yarad\u0131r. \u00a0\u00dcr\u0259yimiz daimi i\u015fl\u0259y\u0259n orqan oldu\u011fundan Biz bu orqanda \u00a0ba\u015f ver\u0259n h\u0259r hans\u0131 patologiyan\u0131 birinci hiss edirik. \u00dcr\u0259k tac damarlar\u0131n( koronar damarlar) \u00a0\u0259n \u00e7ox tutulma s\u0259b\u0259bi tromb v\u0259 ya xolesterin yast\u0131qc\u0131\u011f\u0131 (ateroskleroz) n\u0259tic\u0259sind\u0259 olur. B\u0259z\u0259n bu iki problem eyni zamanda x\u0259st\u0259liy\u0259 s\u0259b\u0259b olur. Bu halda x\u0259st\u0259l\u0259rin \u0259ks\u0259riyy\u0259tind\u0259 klassik \u015fikay\u0259tl\u0259r \u2013 sin\u0259d\u0259 g\u00f6yn\u0259dici,yand\u0131r\u0131c\u0131 v\u0259 s\u0131x\u0131c\u0131 a\u011fr\u0131,k\u0259skin hals\u0131zl\u0131q,t\u0259ngn\u0259f\u0259slik,soyuq t\u0259r kimi \u015fikay\u0259tl\u0259r yaran\u0131r. B\u0259z\u0259n d\u0259 bu \u00f6z\u00fcn\u00fc m\u0259d\u0259-ba\u011f\u0131rsaq x\u0259st\u0259liyi,di\u015f v\u0259 \u00e7\u0259n\u0259d\u0259 olan atipik a\u011fr\u0131 kimi d\u0259 g\u00f6st\u0259r\u0259 bil\u0259r. H\u0259r hans\u0131 \u015e\u00fchb\u0259 oldu\u011fu zaman \u00a0h\u0259kim m\u00fct\u0259x\u0259sis zaman\u0131 EKG,EXOKG v\u0259 qanda Miokard infarkt\u0131n\u0131 g\u00f6st\u0259r\u0259n spesifik biomarkerl\u0259rin(troponin) t\u0259yini yarana bil\u0259c\u0259k a\u011f\u0131rla\u015fmalar\u0131n qar\u015f\u0131s\u0131n\u0131 ala bil\u0259r.Bu haqda internetd\u0259 kifay\u0259t q\u0259d\u0259r m\u0259lumat var. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img decoding=\"async\" width=\"1000\" height=\"742\" src=\"https:\/\/kardio.az\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/brainblood.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-6647\" srcset=\"https:\/\/kardio.az\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/brainblood.jpg 1000w, https:\/\/kardio.az\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/brainblood-300x223.jpg 300w, https:\/\/kardio.az\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/brainblood-768x570.jpg 768w, https:\/\/kardio.az\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/brainblood-16x12.jpg 16w, https:\/\/kardio.az\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/brainblood-665x494.jpg 665w\" sizes=\"(max-width: 1000px) 100vw, 1000px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Brain&#8217;s blood supply, computer artwork.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p><strong>Beyin \u0130nfarkt\u0131<\/strong>\u00a0\u00e7ox zaman <strong>Beyin \u0130nsultu<\/strong>\u00a0kimi adland\u0131r\u0131l\u0131r. Beyini qidaland\u0131ran qan damarlar\u0131n\u0131n aterosklerotik v\u0259 ya tromboembolik s\u0259b\u0259bl\u0259rd\u0259n tutulmas\u0131 bu x\u0259st\u0259liyin yaranmas\u0131na s\u0259bb\u0259 olur. Beyinin qan d\u00f6vran\u0131n dig\u0259r pozulma n\u00f6v\u00fc is\u0259 <strong>Beyin qanamas\u0131<\/strong>&#8211;<strong>Hemorragik \u0130nsultdur<\/strong>\u00a0ki, bunuda vaxt\u0131nda f\u0259rql\u0259ndirm\u0259k d\u00fczg\u00fcn m\u00fcalic\u0259 taksikas\u0131n\u0131n se\u00e7ilm\u0259sind\u0259 \u00e7ox b\u00f6y\u00fck \u0259h\u0259miyy\u0259ti var. Beyin insultu ke\u00e7ir\u0259n insanlar k\u0259skin ba\u015fa\u011fr\u0131,hals\u0131zl\u0131q,ba\u015f h\u0259rl\u0259nm\u0259 v\u0259 \u00fcr\u0259k bulanma, \u0259traflarda v\u0259 b\u0259d\u0259nin m\u00fcxt\u0259lif s\u0259thl\u0259rind\u0259 yaranm\u0131\u015f hissiyyat v\u0259 h\u0259r\u0259k\u0259t poz\u011funluqlar\u0131 , nitqin, g\u00f6rm\u0259nin, yadda\u015f\u0131n v\u0259 hu\u015fun q\u0259fl\u0259ti pisl\u0259\u015fm\u0259si kimi \u015fikay\u0259tl\u0259r edir. Bu zaman d\u0259rhal x\u0259st\u0259 103 TY h\u0259kimin\u0259 m\u00fcraci\u0259t etm\u0259li v\u0259 diaqnozu d\u0259qiql\u0259\u015fdirm\u0259k \u00fc\u00e7\u00fcn Beyin KT v\u0259 MRT m\u00fcayin\u0259si olunmal\u0131d\u0131r.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>A\u011fciy\u0259r \u0130nfarkt\u0131- <\/strong>a\u011fciy\u0259r damarlar\u0131n\u0131n tutulmas\u0131 n\u0259tic\u0259sind\u0259 yaran\u0131r. \u00c7ox zaman buna s\u0259b\u0259b a\u011fciy\u0259r damarlar\u0131n\u0131n tromboemoliyas\u0131 olur. Tutulma s\u0259b\u0259bl\u0259ri \u0259n \u00e7ox \u00a0a\u015fa\u011f\u0131 \u0259traf venalar\u0131 varikoz x\u0259st\u0259liyi zaman\u0131 trombun \u00a0\u00a0v\u0259 ya \u00a0borulu s\u00fcm\u00fckl\u0259rin s\u0131n\u0131\u011f\u0131 zaman\u0131 s\u00fcm\u00fck iliyinin piy embollar\u0131n\u0131n qopmas\u0131 a\u011fciy\u0259r damarlar\u0131n\u0131 tutmas\u0131 say\u0131l\u0131r.Bundan ba\u015fqa \u00a0m\u00fcxt\u0259lif a\u011fciy\u0259r x\u0259st\u0259likl\u0259ri \u00a0(Pnevmoniya,\u00dcr\u0259k yetm\u0259m\u0259zliyi, Virus v\u0259 Bakterial infeksiyalar) v\u0259 m\u00fcxt\u0259lif c\u0259rrahi \u0259m\u0259liyyatlar sonra yaranm\u0131\u015f durgunluq, yataq x\u0259st\u0259liyi, qan\u0131n laxtalanma sisteminin- trombositar sistem x\u0259st\u0259likl\u0259ri, qad\u0131nlarda kontraseptiv hormonlar\u0131n q\u0259bulu, Piyl\u0259nm\u0259 v\u0259 s hallarda x\u0259st\u0259liy\u0259 s\u0259b\u0259b ola bil\u0259r. Agciy\u0259r Tromboemoliyas\u0131n\u0131 diaqnozunu D\u00f6\u015f q\u0259f\u0259sinin kontrast KT m\u00fcayin\u0259si v\u0259 qan analizl\u0259ri (D Dimer,Hemoqram) vasit\u0259sil\u0259 d\u0259qiql\u0259\u015fdirm\u0259k vacibdir. Erk\u0259n ba\u015flanm\u0131\u015f m\u00fcalic\u0259 x\u0259st\u0259liyin tam sa\u011falmas\u0131na g\u0259tirir.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img decoding=\"async\" width=\"800\" height=\"600\" src=\"https:\/\/kardio.az\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/PulmonaryEmbolism.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-6648\" srcset=\"https:\/\/kardio.az\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/PulmonaryEmbolism.jpg 800w, https:\/\/kardio.az\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/PulmonaryEmbolism-300x225.jpg 300w, https:\/\/kardio.az\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/PulmonaryEmbolism-768x576.jpg 768w, https:\/\/kardio.az\/wp-content\/uploads\/2024\/12\/PulmonaryEmbolism-16x12.jpg 16w\" sizes=\"(max-width: 800px) 100vw, 800px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p><strong>Ba\u011f\u0131rsaq \u0130nfarkt\u0131- <\/strong>Ba\u011f\u0131rsaqlar\u0131 qidaland\u0131rn damarlar\u0131n (mezenterial arteriyalar\u0131n) tutulmas\u0131 s\u0259b\u0259bind\u0259n yaran\u0131r. X\u0259st\u0259l\u0259r ba\u011f\u0131rsa\u011f\u0131n hans\u0131 hiss\u0259sini z\u0259d\u0259l\u0259nm\u0259sind\u0259n as\u0131l\u0131 olaraq qar\u0131nda olan q\u0259fl\u0259t\u0259n yaranan k\u0259skin a\u011fr\u0131dan, \u00fcr\u0259kbulanma , qusma, k\u00f6p v\u0259 m\u0259d\u0259 ba\u011f\u0131rsaq qanaxmas\u0131 kimi \u015fikay\u0259tl\u0259r edir. M\u00fcxt\u0259lif x\u0259st\u0259likl\u0259r \u00a0(s\u0259yirici aritmiya, qr\u0259k qapaq endokarditi, qar\u0131n aorta anevrizmas\u0131, qar\u0131n bo\u015flu\u011fu orqanlar\u0131n\u0131n \u015fi\u015f x\u0259st\u0259likl\u0259ri v\u0259 vaskulitl\u0259r) ba\u011f\u0131rsaq infarkt\u0131n\u0131n yaranmas\u0131nda \u0259sas risk faktoru say\u0131l\u0131r. X\u0259st\u0259liy\u0259 \u015f\u00fchb\u0259 oldu\u011fu zaman \u0259sas m\u00fcayin\u0259 metodu d\u0259qiq toplanm\u0131\u015f anamnez, qar\u0131n bo\u015flu\u011fu Ultrason v\u0259 Rentgen v\u0259 kontrastl\u0131 KT m\u00fcayin\u0259si say\u0131l\u0131r.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Dala\u011f\u0131n \u0130nfarkt\u0131- <\/strong>\u0259sas\u0259n<strong>\u00a0<\/strong>leykoz,limfoma v\u0259 limfoqranulamatoz kimi b\u0259dxass\u0259li qan x\u0259st\u0259likl\u0259rinin v\u0259 b\u0259z\u0259nd\u0259 m\u00fcxt\u0259lif infeksiyalar\u0131n (infeksion mononukleoz, malyariya,sitomeqalovirus) a\u011f\u0131rla\u015fmas\u0131 kimi meydana \u00e7\u0131xa bilir. X\u0259st\u0259 sol qab\u0131r\u011faalt\u0131 nahiyy\u0259d\u0259 yaranm\u0131\u015f v\u0259 sol k\u00fcr\u0259y\u0259 yay\u0131lan a\u011fr\u0131dan ,y\u00fcks\u0259k temperatur v\u0259 dig\u0259r m\u0259d\u0259 ba\u011f\u0131rsaq \u015fikay\u0259tl\u0259ri ed\u0259 bil\u0259r. Qar\u0131n bo\u015flu\u011fu Ultrason v\u0259 KT m\u00fcayin\u0259si il\u0259 diaqnoz d\u0259qiql\u0259\u015fdirilir.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>S\u00fcm\u00fck \u0130nfarkt\u0131 &#8211;<\/strong>osteonekroz adlan\u0131r v\u0259 \u00e7ox zaman bazu v\u0259 bud s\u00fcm\u00fckl\u0259rind\u0259 rast g\u0259linir.\u00c7ox az rast g\u0259lins\u0259 d\u0259, b\u0259z\u0259n \u00a0\u015e\u00fca terapiyas\u0131 il\u0259 m\u00fcalic\u0259 alan x\u0259st\u0259l\u0259r, s\u00fcm\u00fckl\u0259rin s\u0131n\u0131qlar\u0131, bir s\u0131ra qan x\u0259st\u0259likl\u0259ri v\u0259 Alkoqol alud\u0259\u00e7isi olan \u015f\u0259xsl\u0259rd\u0259 ola bil\u0259r.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>G\u00f6z\u00fcn torlu qi\u015fas\u0131 infarkt\u0131- <\/strong>g\u00f6rm\u0259 sinirinin atrofiyas\u0131 v\u0259 t\u0259dric\u0259n \u00a0g\u00f6rm\u0259nin tam itirilm\u0259sin\u0259 s\u0259b\u0259b olur. \u015e\u0259k\u0259rli Diabet, Y\u00fcks\u0259k Qan t\u0259zyiqi v\u0259 Yuxu arteriyas\u0131 stenozu zaman\u0131 bu x\u0259st\u0259liyin yaranma riski \u00e7ox b\u00f6y\u00fck say\u0131l\u0131r. X\u0259st\u0259l\u0259r q\u0259fl\u0259t\u0259n g\u00f6zd\u0259 yaranm\u0131\u015f a\u011fr\u0131 v\u0259 g\u00f6rm\u0259 qabiliyy\u0259tinin pisl\u0259\u015fm\u0259sini bildirirl\u0259r. \u018fg\u0259r ilk d\u0259qiq\u0259l\u0259rd\u0259 (b\u0259zi m\u0259mb\u0259l\u0259r\u0259 g\u00f6r\u0259 ilk 40-50 d\u0259q) t\u0259cili tibbi m\u00fcalic\u0259 olunmasa g\u00f6rm\u0259nin gerid\u00f6nm\u0259z \u00a0tam itm\u0259si ba\u015f ver\u0259 bil\u0259r.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>H\u0259r birimiz \u201c\u0130nfarkt\u201d&nbsp;dedikd\u0259 &nbsp;ilk n\u00f6vb\u0259d\u0259 \u00dcr\u0259yin ciddi x\u0259st\u0259liyi a\u011fl\u0131m\u0131za g\u0259lir. Bu bel\u0259dirmi? \u201c\u0130nfarkt\u201d&nbsp;&nbsp;lat\u0131n s\u00f6z\u00fc olub m\u0259nas\u0131 &nbsp;&#8211; i\u00e7i dolmu\u015f, tutulmu\u015f dem\u0259kdir. H\u0259r hans\u0131 bir orqan\u0131n toxumalar\u0131n\u0131n qan t\u0259minat\u0131n\u0131n pozulmas\u0131 n\u0259tic\u0259sind\u0259 h\u0259min b\u00f6lg\u0259nin h\u00fcceyr\u0259l\u0259rinin Oksigen v\u0259 laz\u0131ml\u0131 madd\u0259l\u0259rl\u0259 t\u0259chizat\u0131n\u0131n pozulmas\u0131na s\u0259b\u0259b olur. Qan t\u0259minat\u0131n\u0131n pozulmas\u0131n\u0131n da bir ne\u00e7\u0259 s\u0259b\u0259bi olur. Bel\u0259 ki, bu hal ya qan&#8230;<\/p>","protected":false},"author":4,"featured_media":6649,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[27],"tags":[],"class_list":["post-6645","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-blog"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kardio.az\/de\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6645","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kardio.az\/de\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kardio.az\/de\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kardio.az\/de\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kardio.az\/de\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6645"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kardio.az\/de\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6645\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":6650,"href":"https:\/\/kardio.az\/de\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/6645\/revisions\/6650"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kardio.az\/de\/wp-json\/wp\/v2\/media\/6649"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kardio.az\/de\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6645"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kardio.az\/de\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6645"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kardio.az\/de\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6645"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}